Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes? och privatlivet utgör två separata sfärer.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft..

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

SammanfattningSyfte och frågeställningarMitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?MetodEn komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia sträcker sig från tidigt 1800-tal och professionen har genom åren genomgått en rad förändringar och utvecklas hela tiden. På senare tid har kravet på evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården har därför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkätundersökning till 400 slumpmässigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur arbetsfältet, yrkes- området och ämnet social omsorg speglats i den svenska yrkestidskriften Social Omsorg under 1990-talet. Tidskriften har analyserats dels, via en kvantifiering av tidskriftens genre, innehållsfokus och produktion. Dels via en mer kvalitativt inriktad del, grundad på en analys av ett strategiskt urval av tidskriftens enheter. De genre som dominerat tidskriften frekvensiellt har varit notiser, referat, debattartiklar och annonser som tillsammans motsvarat 85% av de analyserade enheterna. Tidskriftens innehållsfokus har dominerats av äldre och äldreomsorg, allmän socialpolitik samt utbildning/forskning som tillsammans motsvarat 73% av de studerade enheterna.